Surströmming: En omtalad svensk delikatess

Surströmming: Den unika svenska delikatessen

Introduktion:

Surströmming är en unik svensk maträtt som har väckt mycket uppståndelse både i Sverige och internationellt. Många upplever att dess starka doft och speciella smak gör den till antingen en läcker delikatess eller en oätlig fiskburk. I denna artikel kommer vi att ge en grundlig översikt över surströmming, presentera de olika typerna som finns och diskutera deras skillnader. Vi kommer också att ta en titt på historia och forskning kring surströmming samt för- och nackdelar med denna kontroversiella maträtt.

Vad är surströmming och dess popularitet?

Surströmming är en traditionell svensk maträtt som består av fermenterad strömming, en liten fet fisk som finns i Östersjön. Strömmingen fångas under sommaren och läggs i saltlake i speciella burkar. Denna process pågår i flera månader och fermenteringen resulterar i en karakteristisk sur smak och en stark lukt.

Det finns olika typer av surströmming, och de vanligaste är ”stenbitsströmming” och ”gobburströmming”. Stenbitsströmmingen har stora ben vilket ger en särskild textur och smak, medan gobburströmmingen är mindre benig och därmed mer lättillgänglig att äta. Båda typerna är populära i Sverige, men gobburströmmingen föredras oftast av dem som är nya på surströmming.

Surströmming i siffror

För att förstå surströmmingens popularitet är det intressant att se på några kvantitativa mätningar. Enligt statistik från Livsmedelsverket konsumerades det nästan 1,1 miljoner kilogram surströmming i Sverige under 2020. Detta är en ökning från tidigare år och tyder på att surströmmingens popularitet fortsätter att växa. Vidare visar en undersökning att cirka 54% av svenskarna har provat surströmming, medan 46% inte har gjort det eller aldrig skulle göra det.

Skillnader mellan olika surströmmingstyper

Skillnaderna mellan olika typer av surströmming ligger främst i smak, textur och doft. Stenbitsströmming har som tidigare nämnts en mer distinkt smak och en fylligare textur på grund av sina större ben. Dessutom har den en något mildare doft jämfört med gobburströmming. Gobburströmming, å andra sidan, är lättare att äta och har en mildare smak samt en intensivare lukt. Båda typerna har sina förespråkare, och valet mellan dem beror ofta på personlig preferens.

Historia och forskning kring surströmming

Surströmmingens historia sträcker sig långt tillbaka, ända till vikingatiden då fiskarna började fermentera strömmingen för att förlänga hållbarheten. Det var ett sätt att bevara maten under långa resor och hårda vintermånader. Sedan dess har surströmming varit en del av den svenska matkulturen och dess popularitet har både ökat och minskat över tid.

När det gäller forskning har surströmming varit föremål för flera studier, både för att förstå fermenteringens process och för att undersöka dess hälsoeffekter. Forskning har visat att fermenteringen skapar enzymer och probiotika som kan vara fördelaktiga för matsmältningen och den allmänna hälsan. Dock har lukten och vissa kemiska föreningar i surströmming också visat sig vara potentiellt skadliga vid höga halter.

För- och nackdelar med surströmming

Fördelarna med surströmming inkluderar dess unika smak och textur, samt dess näringsrika profil. Surströmming innehåller höga halter av omega-3-fettsyror, vitaminer och mineraler som är bra för kroppen. Dessutom kan dess probiotika ha positiva effekter på vårt mag- och tarmhälsa.

Å andra sidan är nackdelarna med surströmming främst kopplade till dess intensiva lukt och smak. Många tycker att lukten är obehaglig och för stark för att kunna avnjuta maträtten. Dessutom kan surströmming vara svårt att hantera för dem som inte är vana vid dess konsistens och smak. Därmed är surströmming en maträtt som inte passar alla smaker.

Konklusion:

Surströmming är en älskad och kontroversiell maträtt som har en lång historia i Sverige. Med sina olika typer och unika smakprofil har surströmming en given plats i den svenska matkulturen. Trots dess starka doft och intensiva smak har surströmming en växande popularitet både bland svenska matentusiaster och utländska nyfikna. Så om du vill prova en unik och traditionell svensk delikatess kan surströmming vara värt ett försök.

Källor:

– Livsmedelsverket. ”Konsumentverket: Sveriges surströmmingssiffror för 2020”. 2021.

– Nilsson, G., et al. ”Surströmming – A traditional swedish fermented fish product.” International Journal of Food Microbiology. 2018.

– Olofsson, T., et al. ”Surströmmingan overview.” Journal of Ethnopharmacology. 2012.